Nolbyn dockskåp
♦️
Kort sammanfattning av Kulturevenemanget
söndagen den 27.8 2023 på
Stadra Bruksherrgård
♦️
♦️
Carl Jan Granqvist inledde dagen med en erinran om att det var Brita Wetterholms 105:e födelsedag. Brita som är syskonen Wetterholms mor, "är med oss från himmelen"! Maken Allan Wetterholm, syskonens far, skrev en avhandling med titeln Bergsmans mödor. En studie i 1500-talets bergsmansliv (2003), och det är ämnet vi ska samtala om idag här på Stadra Bruk. Därefter gjorde Carl Jan en presentation av dagens föreläsare fil.dr. Göran Ulväng, (bild till vänster), docent vid Uppsala universitet i ekonomisk historia och herrgårdskultur. Ett trettiotal åhörare fick en gedigen genomgång av herrgårdarnas historia av Göran Ulväng, en av de mest sakkunniga inom området med fokus på herrgårdar och högreståndsmiljöer, bebyggelse, konsumtion, ekonomi under 1700- och 1800-talen i Sverige
Föreläsningen
Herrgårdarna har en lång historia bakåt från århundradena kring 1000-talets milleniumskifte. Efter järnåldern i Sverige förekom en rad avgörande händelser av strukturell och ekonomisk art; en kraftig befolkningsökning, stora nyodlingar, användningen av järnskodda jordbuksredskap som medförde ett effektivare jordbruk och produktion kunde upprätthållas med färre människor. Skattetrycket under medeltiden var obetydligt och handlade främst om det gemensamma försvaret av riket, eller "ledungen". Överskottet av livsmedel gynnade framväxten av handel, städer, kyrkan och en statsmakt. Kyrkan hade från början starka band till kungamakten och kristendomens så kallade treståndsläran innebar ett samhälle där ett stånd stred för alla, ett som bad för alla och ett stånd som arbetade för alla.
1700- och 1800-talen var en höjdpunkt för herrgårdarna och herrgårdskulturen. Från att ha varit bebyggda som större bondgårdar kom hela miljön att förädlas - alléer, parker och trädgårdar växte fram kring gårdarna. Det fanns ungfär 3 500 herrgårdar i Serige, varav cirka 400 var bruksherrgårdar. En definition som fångar in både ekonomiska, sociala och kulturella egenheter är: 1) gården bör vara ett säteri, ha sätesfrihet och skattelättnad, 2) gården bör vara huvudgård till underlydande arrendegårdar som drivs i sambruk, 3) ha en differentierad arbetsstyrka med drängar, kusk, trädgårdsmästare, snickare, betjänt och kammarjungfru som leds av en rättare, 4) gården ska vara ståndsmässig bostad med rumsindelning, sal, förmak och sängkammare för familjen samt utrymmen för tjänstefolk, 5) gården bör ha trädgård
och/eller parker och 6) gården bör ha haft adliga eller borgerliga ägare/brukare. Fyra av dessa kriterier ska vara uppfyllda för att benämnas som herrgård.
Göran Ulväng
Intresserade åhörare
Under dessa två århundraden tredubblades också befolkningen i Sverige och produktionen av livsmedel ökade alltmer. Detta gav i sin tur förutsättningar för den industriella revolutionen, olika bruk växte fram, industrier bildades, internationella kontakter upprätthölls, exporten och importen ökade. För att effektivisera jordbruket efter påtryckningar från politiska tjänstemän, godsägare och bönder, började man på allvar inse fördelarna med ett mer storskaligt jordbruk.
Paneldiskussionen
I programmet utlovades en paneldiskussion med prof. Carl Jan Granqvist som samtalsledare. De medverkande var etnolog och författare Claes-Göran Wetterholm, fil.dr prof., teknikforskare inom elektronik, f.d vice rektor för KTH Mikael Östling samtföredragshållaren Göran Ulväng.
Dikussionen hölls i en trevlig salongsmiljö i kaféet intill Järnboden vid Stadra Bruk. Några centrala frågeställningar var: Vad är skillnade mellan bergslagens Bruk och slättbygdens Herrgårdar? Vad har bruksägarna inneburit för Svensk ekonomisk utveckling? Är dessa entreprenörer trendsättare för Sveriges utveckling och globalisering? Vad är därmed skillnaden mellan järnbönder och spannmålsbönder?
Diskussionen blev mycket intressant och fördjupande och bergslagens bruk i relation till befolkningsmängden, jordbruks- och järnproduktionen, exporten och infallsvinklar från föreläsningen. Göran Ulväng reflekterade över de olika frågeställningarna och pekade på samband mellan villkoren för spannmålsbönder och utvandringen i Sverige. Carl Jan Granqvist lyfte betydelsen av utbildning och folkskolans införande 1842 samt kvinnors tillgång till utbildning och frigörelse från slutet av 1800-talet. Fostran och gemensam skolning, en slags "moralisk läroplanskod", har stor betydelse för landets sammanhållning tillade Göran Ulväng.
Stadra Bruksherrgård byggdes av brukspatron Salomon Stockenström och är en timmerbyggnad från 1756 och invändigt finns ännu delar av inredningen kvar från den tiden. Stadra Bruk är ett välbevarat exempel på Bergslagens större herrgårdar. Den välbevarde gårdmiljön innehåller byggnader från flera århundraden och speglar tydligt gårdens verksamhet inom bergsbruk och jordbruk. Berith Bergströms bror Ovar Bergström och hans hustru Astrid blev ägare till Stadra Bruksherrgård 1948. Numera är Carl Jan Granqvist hälftenägare till den stilfulla bruksherrgården tillsammans med syskonen Claes-Göran, Magnus och Ingemar och Cecilia (Franzel) Wetterholm. Den stora ladugården används idag till teaterlokal där Magnus Wetterholm driver en framgångsrik sommarteater - Stadra Teater.
♦️
Endast medlemmar kan ta del av materialet i sin helhet och har fått detta via "Medlemsbrev 5:2023"
Bli gärna medlem via hemsidan under fliken "Medlem och Kontakt"
Foton: Torhild Winnberg, Ralf Sandberg, Bodil Kampf