Detta är historien om hur verksamheten vid Bosjön växte fram från 1600-talet till våra dagar. Berättelsen fokuserar på herrgården och inleds med den förste brukspatronen som förvärvade egendomen och startade bergsbruket långt ute i skogen, två mil norr om Filpstad i Värmland. Bygden befolkades från början av bergsmän och kompetensen för bergsbruket och järnhanteringen hämtades från utlandet. Vi får följa hur släktled efter släktled övertog egendomen.

Herrgården uppfördes på 1700-talet, byggdes om och vårdades ömt och bygden utvecklades till en genuin bruksmiljö – från Gräsbosjöhyttan till Bosjö Bruk. Det var också här som Berith Bergström växte upp med sina föräldrar Maria och Albert Bergström och många syskon. Författare är nuvarande ägaren till Bosjö Herrgård Fredrik Carlstedt.

Bosjöns första brukspatron var Evert Strokirk (Länk 1), (f. 1608 i Lübeck d. 1687) och kom som 12-åring till Filipstad. Han köpte in sig i Gräsbosjöhyttan (sedermera kallad Bosjöhyttan) på 1640-talet och startade en hammarsmedja i södra änden av Bosjön (Gräsbosjön) år 1660. Hans bostadsort var under denna tid Filipstad men ska också haft en bostadsbyggnad i närheten av Bosjöhyttan (Länk 2).

Ewert Strokirk gifte sig med Ingeborg Skragge (f. 1616 d. 1696), kallad Engelborg, dotter till borgmästare Håkan Svensson Skragge i Filipstad, Ewert och Engeborg fick totalt elva barn. År 1641 väljs Ewert Strokirk till borgmästare i Filipstad och blir sedermera förmögen och kallad "rike Ewert". Som borgmästare ansvarade han bl.a. för att Filipstad fick Värmlands första stenlagda gata. Han lät också anlägga "Ewerts väg" (Länk 3) mellan Bosjöhammaren och Filipstad. Den sista halvmilen av vägen till Filipstad från Bosjön följer fortfarande samma sträckning som vid tillkomsten på 1600-talet och därav denna halvmils brist på raksträckor.

Ewert Strokirk dog år 1687 i Filipstad och hans egendomar i Bosjön delas mellan sonen Henrik (f. 1652 d. 1700) och dottern Margareta Strokirks (f. 1646 d. 1700) man Ingmar Larsson Tingvall (f. 1636 d. 1718) från Molkom. Tingvall låter bygga ett "skrivarboställe" strax norr om Bosjöhyttan, som fortfarande finns kvar än idag men kallas "Smedgården" för att byns klensmed (Länk 4) var bosatt där i början av 1900-talet. 

Henrik Strokirk var den förste brukpatronen som bosatte sig i Bosjön. Det är inte riktigt klarlagt men sannolikt var det han som lät uppföra herrgården omkring år 1700. Henrik var gift med Christina Bratt från Brattfors. Bosjö herrgård är nästan identisk med Norums herrgård (Länk 5) söder om Molkom som brann år 1920. 

År 1709 kommer till Bosjön Bengt Gustaf Geijer (f. 1682 d. 1746) (Länk 6), sedermera "den äldre", som bokhållare. Samma år gifter han sig med husets dotter Engelborg Strokirk. År 1710 avlider svärfar Henrik Strokirk och Bengt Gustaf Geijer tar över Bosjöegendomen. Bengt Gustaf och Engelborg hinner få två barn, Henrik och Christina Engel, innan hustrun Engelborg avlider år 1715. År 1716 flyttar Bengt Gustaf Geijer till Uddeholm och gifter där om sig med Lovisa Sophia Tranaea. Han grundade där Uddeholms bolag (Länk 7) år 1716. De två barnen från första giftet med Engelborg Strokirk ärver därefter enligt testamentet Bosjöegendomen.

Sonen Henrik Geijer (f. 1710 d. 1752 på Bosjön) tar över som brukspatron år 1733. Henrik och Christina Elisabeth Biuggren (f. 1724 d. 1786) (halvsyster till Christopher Myhrman) får fyra barn – Christina Elisabeth, Elsa Charlotta, Bengt Gustaf och Lovisa Sophia. Henrik Geijer kommer bli stamfader till "Bosjögrenen" av Geijerssläkten. Han avlider på Bosjön 1752 och hans hustru Christina Biuggren bor kvar fram till sin död 1786. Det finns ett Epitafium   (Länk 8) vid koret i Filipstads kyrka över dem. Henrik och Christinas son Bengt Gustaf Geijer (f. 1745) var bara 7 år vid sin fars död och modern Christina drev själv verksamheten vidare och startade ev. bl.a. en skattekvarn i Bosjön.

Sonen Bengt Gustaf  Geijer (Länk 9) (f. 1745 d. 1787) blev så småningom brukspatron och gifte sig med Anna Ester Kolmodin. De får under sitt äktenskap fyra barn, Henrik Jesper, Christina Engel, Magnus Gustaf och Elisabeth.

Bengt Gustaf avlider bara 42 år gammal, detta sker endast året efter att hans mor Christina dött.

Bild 10: Maria och Albert.

År 1884 förvärvar Albert Bergström (f. 1847 d. 1928) egendomen, till en början tillsammans med sin bror Wilhelm som delägare. Hyttan blåstes sista gången samma år. Man kan säga att Bosjön åter kom i släktens ägo eftersom Alberts hustru Maria f. Dahl (f. 1853 d. 1922) var ättling till Geijerska släkten genom hennes mormorsmorfar som var Bengt Gustaf Geijer som år 1787 avled på Bosjö herrgård. Bosjö herrgård blir därmed åter en ägares bostad efter att i nästan 100 år bebotts av förvaltare. Albert och Marias historia (Länk 16) är välkänd för föreningens medlemmar. De låter inleda en stor renovering av herrgården. Den faluröda karolinergården görs om till en sekelskiftesgård med hyvlad panel, snickarglädje och verandor. Nya kaminer installeras och "halstret", ett galler för luftcirkulation från köket värmde upp övervåningen. Tidigare hade övervåningen bestått av kallvind och gavelrum för gäster. Under 1800-talets slut hade den övre salen byggts till men oklart när det gjordes, möjligen under de år Värmlands skogs- och kolarskola huserade på Bosjön, alternativt under makarna Bergströms första år.

Flygelbyggnaden från mitten av 1700-talet tjänade som kontorsflygel, bostad och hantverksstuga. Brygghuset är sannolikt från samma tid som herrgården och rymmer brygghus i halva delen och bagarstuga och vävstuga i den andra halvan. Byggnaden är uppförd i slaggsten som inte gjutits i block och därför är väggarna mycket tjocka. Magasins-byggnaden i tre våningar som ligger alldeles intill nuvarande landsväg stammar troligen från den period Bosjökvarn startade, andra halvan av 1700-talet. Senare har byggnaden använts som handelsbod och lagerutrymme och är förhållandevis välbevarad. Visthusboden intill herrgården är sannolik lika gammal som herrgården. Omkring 1900 lät Albert Bergström förlänga den med en bodlänga innehållande bl. a. moderna välventilerade dass. Visthusbodens övervåning gjordes om till "Fröjdesalen" (Länk 17), med målningar utförda av Albert själv och brorsonen Sigge Bergström. Den undre våningen användes som mjölkkammare. Övervåningen är idag välbevarad.

Fiskarstugan i nationalromantisk stil nere vid sjön uppfördes 1886. Undre våningen tillverkad i timmer användes till förvaring av fiskeutrustning. Övre våningen innehöll en liten festvåning med övernattningskojer och påminde om en vikingasal, fast med punschveranda. Övervåningen revs någon gång kring andra världskriget. Den undre våningen finns kvar och är välbevarad.

År 1916 säljer Albert Bergström Bosjön till Billerud AB och flygelbyggnaden kom att förfalla, därför skänktes den till Filipstads Gille som flyttade flygeln till Storhöjden utanför Filipstad, där den sedan brann 1993. Dess bergsmansskorstenar räddades dock tillbaka till Bosjön och en av dem finns nu på stenbyggnaden intill herrgården, "brygghuset".

Från 1916 fick Bosjöegendomen en förvaltare, Albert Hagermark som med sin familj bosatte sig i herrgården för Billerud AB:s räkning. Familjen Hagermark bodde således där fram till 1955 då Sven Thyr avlöste Albert Hagermark som förvaltare. När Sven och Märta Thyr skulle flytta in gjordes en omfattande renovering av herrgården. Alla spisar och kakelugnar togs bort, modern centralvärme installerades och källaren gjordes större. Murstockarna togs bort och bara en ny murades upp. Husgrunden togs bort och det gjöts en ny. Alla fönster och dörrar byttes. Bergströms nationalromantiska paneler i matsalen togs bort. Taket rätades upp, höjdes något och lades om med tegel istället för skiffer och huset målades gult. Den gamla parken med odlingar och grusgångar söder om huset togs bort och täcktes med gräsmatta. Man kan idag sörja att de gjorde så stora förändringar men det gjorde huset beboeligt på ett sätt som knappast annars blivit.

År 1956 till 1957 lät Billerud AB också uppföra fem flerfamiljshus i Bosjön för skogsarbetare och genomförde omfattande renoveringar på flera andra hus. Torp revs. Det byggdes en ny affär och en ny förläggning för hästskötare intill det nyrenoverade stallet för tolv arbetshästar.

År 1968 - 69 lade dåvarande Billerud - Uddeholm AB ner sin skogsförvaltning i Bosjön och byn såldes 1969 till Stockholms stads Svenska Bostäder. Man planerade att starta ett behandlingshem, men planerna kom aldrig att förvekligas. Istället förföll och vandaliserades byn och herrgården.

Bild 16: Bosjö Herrgård hösten 2023.